Prinsesse Solsikke talar

Jag har inte skrivit på ett tag, i alla fall inte i bloggen. Jag har dock en giltig anledning. Jag har helt enkelt varit för upptagen.
Mor och far har varit här och det var fantastiskt underbart. Jag älskar dem och är så glad att de hälsade på mig. Nu längtar jag tills min kära Småsocka pallrar sig ner hit till södern.

Nu är min rast i princip slut och jag måste återgå till lärandet. Basala inflammatoriska processer står på schemat.

En mer utförlig uppdatering samt möjligtvis några bilder kommer snarast.

Hej

Ännu en vecka är avklarad. Ja, nästan i alla fall. Vi har en föreläsning till nu efter lunch. Sedan är det helg, helg, helg med pingis, fest, brunch och vad annat som dyker upp.

Igår kväll när jag kom hem efter sketchaftonen möttes jag av en trevlig överraskning. Ett paket från min kära Småsocka. Förutom diverse post låg där fyra par randiga strumpor (mycket vackra), en lakritsrem (uppäten omgående; o, ljuva minnen) samt ett limstift. Jag misstänker att jag förstår syftet med det sistnämnda.
Tack, älskade Lillstrumpa. Jag längtar tills du kommer hit.

Nu ska jag ta det lungt ett tag, sedan lyssna uppmärksamt och lära mig om synapser. Därefter hade jag tänkt susa ner till AF-borgen för att hinna med sista timmen av universitetets hälsningsgille. Kanske lyckas jag nappa åt mig lite gratispennor.

Man kommer att tänka på något. Man bestämmer sig för att komma ihåg det. Man beslutar rent av att sätta denna essentiella idé i skrift. Följaktligen författar man ett blogginlägg, som helt enligt naturens lagar blir avsevärt längre än först menat. Likväl glöms den ursprungliga tanken, och även idén till blogginlägget, bort. O, minnet skvalpar som en läckande filbunke.

Vad jag avsåg att berätta i det närmast föregående inlägget var att jag sedan faddermiddagen och köandet till Smålands Nation igår har haft en trallvänlig snapsvisa snurrande i huvudet. Den synes ha fastnat på repeat, så att säga. Nåväl, för de nyfikna, här är den:

Feta fransyskor
Melodi: Schuberts marsch militaire (den på julafton då leksakerna marscherar in i julklappssäcken)

Feta fransyskor som svettas om fötterna.
De trampar druvor som sedan skall jäsas till vin.
Transpirationen viktig é,
ty den ge, fin bouquet.
Vårtor och svampar följer mé,
men vad gör väl dé?

För vi vill ha vin, vill ha vin, vill ha mera vin,
även om följderna blir att vi må lida pin.
Flaskan och glaset gått i sin.
Hit med vin, mera vin.
Tror ni att vi är fyllesvin?
JA! FAST STÖRRE!


Då var allt sagt, vill jag påstå.

Jag känner att det blir inte så mycket skrivande som jag hade velat. Det är så hektiskt nu, med alla nolleaktiviteter och allt som ska fixas och fås koll på. Ibland går det bara runt för mig. Då är det skönt att ta på sig sin bandana, glida in i rollen som osynlig kampsportsmästare och bli nollad tillsammans med resten av mina lyckliga klasskamrater.

Jag är, som vissa kanske redan förstått, samuraj. Nollningen denna termin har temat "Oscarsgala", med grupperna:

- The Flintstones (eller flintaschtekarna, som de gillar att kalla sig). Sickna grottmänniskor, knappt ens värda att nämna.

- Grease. Ja vad finns det att säga? Slibbiga smilfinkar som tror att de kan dansa.

- Pirates of the Caribbean. De har hattar, ögonlappar, ringar i öronen och sablar. Jag tycker de borde slänga in lite träben och romflaskor också.

- Wild wild west. De väsnas mest, och delar ut gratis öl. Inte till andra filmer dock. Illa.

- Sound of music. Dessa glada sångfåglar (kråkor?) har kört på tyskt/österrikiskt tema. Det är hängslen och bratwurst för hela slanten. De är nog lite för självsäkra.

- De 7 samurajerna. Den absolut bästa faddergruppen. Om dessa fantastiskt verklighetstrogna japanwannabees inte vinner nollningen är det något fel på systemet. Vi har de bästa sångerna, det bästa stridsropet och en aldeles egen linedance. Slå det ni!

---

Nu har jag i alla fall flyttat till Kalmar Västra. Jag har ganska bra koll på geografin här, och hittar redan till Ica utan karta. Jag tror även att jag hittar till BMC utan karta. Det visar väl sig.

Mina korridorkompisar verkar schyssta, faktiskt rätt normala. Tre av killarna, som jag för övrigt redan glömt namnet på förutom en som heter Rickard, pluggar på LTH. Annika pluggar något datautvecklingshallojsan. James är utbytesstudent och läser mastersutbildning i International Development. Sedan finns det en utländsk kille med ett märkligt namn som jag verkligen inte kommer ihåg. Vi har bara hälsat snabbt.
Det var sex stycken... Utav nio... Jag har uppenbarligen glömt någon, men jag tror å andra sidan att det finns någon jag inte har träffat än.

Nåja, nu ska jag fortsätta att ta det lungt, kolla lite film och äta lite äcklig choklad.

Jag önskar resten av världen en trevlig tid.

Idag fyller du år. Därför tillägnas detta inlägg just dig.

Grattis!

Du är klok, fårstående, omtänksam, handlingskraftig, snäll, bestämd, stöttande, mysig, rolig, allmänbildad, engagerad, nyfiken, välkomnande, ömsint, utåtriktad, modig och helt enkelt fantastisk. Jag älskar dig oerhört mycket.

Ha en underbar dag. Jag önskar att jag vore där att dela den med dig. I stället blir det text och telefonsamtal.

Pussar och kramar till dig, mamma.